Me - the gambler

Okej, poker var inte så kul som jag sa för ett tag sen. Igår blev min 30-årsdag firad i efterskott med en kväll på casinot featuring mat, genomgång av hur man spelar och lite marker att spela för. Maten var väldigt god, nån sorts wallenbergare på laxfärs tror jag med rårörda lingon och potatispuré. Och sockerärtor. Sällskapet var suvve, två gamla kompisar sen man knappt kunde prata rent. Men så var det det här med spelet. Me do not get. It. Man kan spela på låtsashästar. Tanken är (hon sa faktiskt det på genomgången) att man ska leva sej in i det, då blir det spännande liksom. Okej. Försökte. Det ÄR låtsashästar. Riktiga hästar luktar och är jättestora och mjuka liksom. Dom här hade en mankhöjd på högst fem centimeter. Jag går inte på den lätte...

Så vi provade en enarmad bandit som hette "Little Green Monster". Och vi vann! Vi pytsade i 50 gemensamma kronor och plötsligt hade vi 200! Tio minuter senare var dom borta.

Då gick vi till ett Black Jack-bord och där fick jag minsann en Black Jack och vann 1,5 gånger insatsen. Ändå fick jag inte den där kicken, det där suget efter mer. Däremot gav mej vinet vissa liknande känslor men dom kan man ju liksom, man vet vad som väntar. Så vi spelade en stund till och jag blev trött i bena. Kanske ska jag satsa på god mat och gott sällskap i fortsättningen.

Nu går jag på after work efter en hård arbetsvecka!

Konstaterar

Jag har nästan aldrig ägt ett paraply eftersom regn nästan alltid medför blåst i Göteborg och det ger ett trasigt paraply eller i bästa fall - ett paraply som skyddar mot regn ända tills vinden vänder på en sekund och paraplyet vrängs och man blir blöt i alla fall. Nu har jag adopterat ett paraply som tillhör mina vänner T och A lite tillfälligt och oj, vad det är svårt! Det ska kommas ihåg att tas med från spårvagnen, det ska bäras på hela tiden med sin längd på tre meter (minst!) och man ska dessutom helst undvika att peta ut ögonen på den som går framför eller bakom. Mycket att hålla reda på. Dessutom är det sant som man säger - tar man med paraply blir det inget regn. Ska alltid ta med paraply.

Eeen till bara...

Måste bara dela med mej av en till, inga fler nu. Det lovar jag.

En del av Peters Swartlings taktik är dock mer uppenbar.
- Jag tror att hela min image som hård och samtidigt intelligent kan vara respektingivande. Så det är väl bara att glida på det, säger han.

Värre värst

Hahaha, en sista sak innan jag såg bara innan jag går och lägger mej... tydligen inte bara jag som blir ynklig vid förkylning, Peter "jag-flackar-med-blicken-när-det-är-snygga-tjejer-i-Idol" Swartling är värre i Expressen och jag citerar:

Efter en intensiv inspelningsvecka av programmet Idol bröt Peter Swartling ihop. Under arbetet i Idoljuryn fick han hög feber - och mådde så dåligt att han började undra vad som hänt.
- Jag trodde först att jag fått någon typ av allergichock, för det kom så plötsligt. Men efter en helvetes natt förstod jag att det var en förkylning, säger han.

Rynkskrynk

Vart är världen på väg när en "läkare" på sjukaste dokusåpan typ förmanar en av sina "patienter" att man minsann får rynkor om man skrattar för mycket. Skrattar för mycket? Nu förstår jag inte...

Jul?

Är det jag som är ovanligt nojig eller är det jul snart? Jag har redan börjat klura på julklappar, kolla schemat för att se hur och när jag jobbar (T ex sent den 23:e deppigt nog. Kan bli svårt att byta bort...) och skulle inte bli helt ledsen över lite snö. Jag antydde ju redan i somras att det skulle vara schysst med lite höst så kanske kommer jag ligga ett steg före i årstiderna hela året?

Posten och snickerstårta

Määäh... kom hem från tårtkalas och ingen bok, inte ens en avi om att den kan hämtas. Gick igenom hela himlans reklamhögen som inte är liten en löningsmåndag vill jag lova men nothing, nada, noll. Försökte mej på att spåra paketen på Posten och vips så fick jag veta att den ligger och väntar på mej på mitt postkontor som är kamouflerat till Tempobutiken. Få vet att om man går längst in och ringer på en ringklocka kan man även köpa frimärken och (tror jag) kuvert. Så imorgon är högtidsdagen, då blir jag en klokare syboksägare.

Tårtkalaset var ett hejdundrande kalas med alla mina femtioåtta syskonbarn och Snickerstårta och kaffe och hejfallerej, nu vänder vi upp och ner på lilla Hanna. Men det gick fint, inga brutna ben på nån och storebror är nu ännu större. Och det är ju alltid trevligt att träffa släkten.

Förresten var jag ute och (som T sa) svingade mina lurviga i helgen och det var kul kul. Kanske blir mer sånt nu när eländet verkar vara över.

Bokglad II

Weee! Nu kom jag plötsligt på att boken kanske har hunnit komma idag! Yey! Varför finns det ingen webbversion av min brevlåda hemma när det finns för all e-post i hela världen typ?

Fast nu kom jag på att bror har tårtkalas så jag kommer ändå inte hinna hämta den. Fast för tårta kan det ju vara värt att vänta en dag till iofs...

Tebax

Tillbaka på jobbet och skönt är det, hade nog blivit tokig om jag stannat hemma mera.

Storebror ringde just och med vanlig andreassonsk framförhållning (dvs ingen alls) bjöd han till tårtkalas ikväll. Då vill man hitta en najs dufyllerintejämtellersåmenjagkundeintelåtabli-present så det får bli en tur på stan efter jobbet. Å nej, jag gillar ju verkligen inte det. Eller jo, det gör jag ju.

Helgredovisning

Var hemma hos vännerna T och A igår och åt lite mat och såg lite film, det var skönt. De har just flyttat till hus och berättade om en granne som nästan ooomedelbart hade börjat prata illa om resten av grannskapet, typ 'han som bor där gör det och dom som bor där är inte kloka'. Hjälp. Tråkig typ. Varför hålla på sådär? Finns det många av den sorten undrar man? Och vad tänker han att T och A ska säga när dom går därifrån? "Hörrö du T, vilken tur att vi fick veta sanningen om våra grannar, jag hade ju börjat få ett riktigt gott intryck av dom andra." Knappast.

Annars då? Jorå, förkylningen börjar komma under kontroll även om jag tog ut mej på en minishoppingtur med T på Backaplan som kan vara Göteborgs omysigaste shoppingplats. Precis som T sa, allt är helt på bilarnas villkor och på löningslördagen är det inte kul. Jag köpte en liten blomma att ha i en ampel, en sån blomkruka man hänger upp i fönstret och lite mera kläder från Vila i den braiga affären Wilma. Varför ligger den där i alla avgaser undrar man och aldrig lär man få nåt svar på den frågan.

Nu kommer snart Sus med sushi för filmkväll, man får ju inte överanstränga sej liksom.

Bokglad.

Tamtarataaa... det har shoppats! En bok som förhoppningsvis ska avlasta stackars mor min som alltid får svara på frågor som "hur syr man egentligen i en dragkedja?" (fyra gånger) och "varför trasslar sej undertråden?" (två gånger). Roligt ska det bli och pröjsad och klar är den. Fantastiskt det hära Internettet som blivit så vanligt.

Förresten är det snart Bokmässa här i stan. Det får man nog ta och titta på, as usual. Fast väldigt sällan köps något där av nån anledning, brukar känna mej rätt överväldigad bara av att traska omkring där, men nåt litet föredrag eller nåt brukar man ju lyckas fastna för.

Inge kul

Okej, det är bara att inse. Jag är inte rolig när jag är förkyld. Jag snäser åt folk som är oförstående till hur övergiven jag känner mej när jag faktiskt måste ligga i sängen hela dagen. Jag kollar på klockan åtta gånger i timmen och undrar hur lång tid det tar innan jag blir frisk. Jag zappar frenetiskt och suckar över att allt är dåligt på tv men orkar inte gå upp och sätta på nån vettig film. Jag ringer någon och förstår inte varför dom inte släpper allt dom har för att underhålla mej en stund.

Ni killar klagar på att det är så jobbigt att vara förkyld. Ni har inte sett när jag är förkyld. Idag är det tur att jag inte är sambo.

Uurfffs...

Hjärnan

går

väääldigt

långsamt

idag.

Trodde man skulle bli piggare av en dag hemma, men icke. Men finfint sällskap har jag haft, förutom självaste dr Bill Cosby har jag även fått besök av mina gamla vänner i Kalla fötter som jag bara äääälskade när den gick första omgången, finfolket på Paradise Hotel och Conan O'Brien. Nu väntar Lorelai och Rory otåligt, aldrig ska man få vara i fred. Och så undrar jag var det finns hemkörningsmat i Göteborg nuförtiden sen Citydel lade ner...

Snörvel

Ojojoj, idag är det så förkylt så jag fick stanna hemma. Så vad lär man sej om en dag hemma framför dag-tv? Man lär sej att man inte behöver anstränga sej nånting om man ska uppfostra barn - lämna över det till Dr Phil med Bill Cosby som gäst. De vet allt liksom. En kille verkade vara på väg utför, men Cosby (eller dr Cosby som han numera tituleras) tog ett allvarligt, uppriktigt två-minuterssnack framför kamerorna och avslutade det med en uppmaning att krama sin mamma. Inte ett öga torrt, nu vet vi ju att han klarar sej. Cosby sa ju till honom.

Annat jag har lärt mej idag: Hon som spelar mamma till Greg i Dharma & Greg var även med i Falcon Crest, något som säkert alla redan vet utan jag som aldrig tittade på såporna när jag var liten. Numera inser jag vilken nutidshistoria jag missat.

Just nu lär jag mej om varför amerikanska män är otrogna i Oprah.

Förr fanns det något som hette UR-akademin på dagarna. Var tog det vägen? Man fick lära sej allt från att spela elgitarr till knyppling eller hur man använder hår till smycken, helt fantastiskt!

Nu väntar sängen och fjärrkontrollen, återkommer med ytterligare rapporter senare.

Ses imorrn

En förkyld och trött tös som har tagit hand om sin gräsänkling till pappa i kväll säger nu gonatt och lovar att återkomma imorgon med glada (men kanske lite snoriga) tillrop till alla som vill lyssna läsa.

Nu har hon tänkt lite

Har lagt märke till att många (till exempel här, här och här) funderar över varför man bloggar och varför bloggen får en viss ton. Det är ju såklart något som tål att tänka på även om jag faktiskt tycker att det är lite läskigt. Självrannsakan liksom, man vet ju aldrig vad man hittar. Själv började jag blogga till en början enbart för mej själv. Talade inte om för någon att jag gjorde det för att jag inte ville helt enkelt. Det fanns en annan blogg som började som något ganska privat och sedan utvecklades till ett ställe där jag publicerade mina mer "riktiga" texter om sånt som inte bara handlar om dammsugarbråk och lasagnelunchlådor. Den fyllde inte något syfte för mej, de här texterna hade skrivits ändå och fick mej inte att se på saker och ting på något nytt sätt utan befäste snarare saker jag redan tyckte och tänkte.

Här och nu har jag medvetet valt en kanske lite hurtig ton. Det handlar inte om politik och inte heller om livets mörka sidor, den handlar mest om lilla jag och min vardag. Spontanbloggandet som kan bestå av en mening med något trivialt gör att jag tvingas tänka efter över även det triviala och på något sätt känner jag att det är rofyllt. Kanske är det för att jag själv har ett behov av att se min vardag uppspaltad på en skärm för att känna att jag har koll. Kanske för att de mörka sidorna är tillräckligt närvarande i mitt liv, jag behöver inte se dom tydligt för att veta att dom finns. Däremot kan jag verkligen behöva se vilket litet problem en bråkig dammsugare är för att inte göra bagateller till ytterligare en dysterhet i mitt liv. Och tro mej, dom finns. Jag är ganska trött på dom bara och hoppas väl att det här ska vara ett sätt att tunna ut dom, trots risken att verka ytlig och ospännande.

Bildblogg

Så nu fanns det plötsligt lite månbilder på skruttiga bildbloggen.

Dammsugarkrig

Hah, jag vann! Hela lägenheten är nu dammsugen (dammsugad?) sedan igår eftermiddag. Det tog mer än en halvtimme. Mycket mer. Papper hittades som skulle sorteras. Tidningar ska slängas. Tvätt ska tvättas. Sånt tar tid och är man som jag, ständigt osams med dammsugaren tar det tid. Varför har just jag en som man måste sätta igång genom att peta på den med en smörkniv? Och varför för min sånt väsen så man inte hör radion medan man dammsuger utan bara ett high-pitched (som på svenska heter...?) ljud och ett allmänt brötande? Jag vet vad svaret är - köper man en för fem år sedan och för 450 kr så får man vad man betalar för. Jag veeeet men jösses. Hur mycket tänker man (jag) att man ska köpa en dammsugare om man har lite extra i kassan? Jag AVSKYR att dammsuga, och att betala för det känns helt främmande. Och kom inte och säg nåt om att det kanske blir mindre avskyvärt om jag köper en ny dammsugare. Det är min blogg. Så det så. Nu ska jag rulla in mej under sängen och njuta av renheten.

Nu ska det hända!

Nugårjagutiköketomedelbumsochtarframdammsugarenochinom
30minuterskadetvararentiköket!

Bor ju i en etta för sjutton. Hur jobbigt kan det vara? Watch me...

Meget ändrade planer

Okej, så här blev det: ingen IKEA, undanplockat - ej dammsugit (för det är det tråkigaste som finns, en eventuell framtida sambo kommer få göra a lot of dammsugning så står jag för maten) ringt T och åker nu hem till henne och A och sover där i deras finfina hus. Blev ju bra ändå till slut.

Åter imorgon alltså. Toodeloo. Skoja bara. Toodeloo skulle jag faktiskt aldrig säga. Däremot har jag fortfarande svårt att få bort mina tut tut, trots hårt arbete.

Prat

Prat heter den här bloggen och det hette ju ett radioprogram på P3 med Tomas Tengby som gick för några år sedan. Det var en halvtimme (eller en timme?) med bara prat och ingen musik. Kommer inte ihåg om det var roligt, men jag brukade ju gilla Tomas Tengby när han var på radio så det var det nog...

Hej reklamradiokanalerna! När ska ni våga ha ett program utan musik och med prat som innehåller meningar utan orden "höhö", "vädret idag är..." och "fredag härligt härligt härlig, vi laddar upp med..."

Min koppling till historikern Peter Englund

På Bloggportalen kan man leta upp min blogg på bokstaven P och hitta Peter Englunds blogg snett uppåt till vänster om mej. Goda grannar, det säger jag. Bloggportalen fyller ju sitt syfte iaf, jag gick ju in och kollade på hans blogg och kanske återvänder jag. Och tänk, självaste Peter kanske hälsar på hos mej! Ojojoj, måste städa och sätta på kaffe och rätta till alla trasiga länkar och jox som snällisar påpekar när dom finns!

Välkommen Peter!

Lite ändring

Okej, nu blev det en liten träff med vän när man ändå är på IKEA. Genast känns det roligare. Och varför vill jag dela med mej av det till alla mina fem läsare? Jaaa du... säg det... Är det inte den som har flest inlägg som vinner?

Mera röj

Idag blir stora ta-tag-i-saker-dagen. Har en flyttlåda med prylar som ska packas upp, behöver åka till IKEA och lämna tillbaka överkastet som köptes för ett tag sen. Heelt fel färg, har stått i affären och klämt på det förut och tvekat men alltså fattat rätt beslut tidigare när jag inte köpt det. Städa behöver jag också göra och när jag vaknade i morse såg jag att jag VERKLIGEN behöver putsa fönstren.

Bra att man inte gör oöverstigliga planer. Fönsterputsningen kommer nog inte hända. Får se hur mycket som blir gjort, nu är det en dusch som gäller.

Kalle väntar

Hej gott folk! Varför är inte alla och ser Kalle och chokladfabriken? Spring genast iväg nu och bli hemligt förälskade i Willy Wonka och tacka samtidigt gud för att han inte finns på riktigt!

Veckans fredagsfyra

Veckans fredagsfyra är till viss del rykande aktuell, here we go!

1. Vad samlar du på och hur stor är din samling?
Är ju ingen samlartyp så jag säger nej, ingenting.
2. Varför samlar du?
Just det, nej...
3. Vilken favoritpryl kan du inte göra dig av med?
Som det verkar har jag ju inga gränser öht! Är helt klart inne i en slängperiod och vill helst byta ut hela mitt bohag för ögonblicket. Förutom min säng men den är ju nyligen utbytt :)
4. Vilken pryl ångrar du att du slängt?
Tänker nu... kan faktiskt inte komma på nåt. Får återkomma.

Sliter och slänger

På väg hem från passiv shoppingrunda och fika med T (både som sällskap och i koppen, haha) mötte jag C och E från jobbet. Dom var glada och vinfnittriga och var på väg på värsta modevisningen på NK. Mina planer för kvällen var att fota min gamla cykel, som inte använts på väldigt många år, eftersom en annan C på jobbet kanske ska köpa den och vi konstaterade att deras kväll förmodligen blir mer spännande än så. Och så blir det nog. Ändå känns det helt okej och hur skönt är inte det? Och hur skönt är det inte att bli av med cykelskrället?

Man undrar ju hur den här slängmanin som dykt på mej ska sluta? Har ju länsat mina garderober och organiserat i bokhyllan och nu ryker cykeln. Hoppas nån stoppar mej innan saker börjar flyga från balkongen. Men det är så himla skööönt att göra av med gammalt junk som har hängt med alldeles för länge!

Time to let go.

Livslögner???

Verkar svårt att hitta ett test som stämmer? Tidigare erfarenheter visar att jag egentligen är 23 år och nu får jag veta att jag förmodligen är äldst i syskonskaran. Vet inte riktigt vad storebröderna tycker om det???

You Are Likely a First Born

At your darkest moments, you feel guilty. At work and school, you do best when you're researching. When you love someone, you tend to agree with them often. In friendship, you are considerate and compromising. Your ideal careers are: business, research, counseling, promotion, and speaking. You will leave your mark on the world with discoveries, new information, and teaching people to dream.

The Birth Order Predictor

Förbättringsförslag

Jag måste jobba på en sak. Jag måste sluta säga "tut tut" när någon står i vägen. Vad är det för fel på ett enkelt ursäkta liksom? Jag tror att det är samma personer som säger tut tut som säger toodeloo istället för hej.

I will only say this once...

Idag har jag på mej en jeanstrenchcoat efter inrådan från världens bästa T. Riktigt roligt, känner mej som en superhemlig agent. Fattas bara en hatt & dra ner över röda ögonen... :(

Igår...

...finns nu dokumenterat på min skruttiga bildblogg.

Chokladknep

Nu på lunchen insåg jag och C att det bästa knepet för att äta choklad med gott samvete är att köpa så det räcker till allihopa här på jobbet. Då är man ju så snäll så då tar inte kalorierna! :)

Lasagne is it

Haha, bara för att jag målade upp värsta neggobilden av mitt jobb nyss så brakade hela helsiket löst och allt blev kaos. Men det är det som är kul.

Ibland behövs så lite. Här sitter jag och har gått igenom alla bloggar jag läser, kollat alla tidningar och kollat mina mejl och väntar bara på att klockan ska bli 18 så att jag kan stänga vår lilla helpdesk och gå hem. Ingen ringer, ingen mejlar, ingen behöver hjälp för ögonblicket. Vad händer då? Min kära vän Magnus föreslår över MSN att jag ska göra lasagne till matlåda och jösses vilken god idé! Lasagne it is! Lasagne åt folket! Lasagne borde ätas oftare! Lasagne... kommer inte på nåt mer.

Jobbrutinerna som dom e

Okej, här är de rutiner som gäller på jobbet. Det har tagit mej ganska precis ett halvår (en provanställning alltså) att urskilja dom.

Åker spårvagn på morgonen. Om jag börjar tidigt kommer en kostymklädd gubbe med portfölj med samma vagn. Han går av på Centralen och ser alltid helt utvilad ut. Ibland är det en kille som jobbade i ett annat lag från Posten där fast han är ju på väg hem för att sova.

Kommer till jobbet och hämtar kaffe innan jag loggar in mej på telefonen. Om jag inte börjar sent, då kommer man lagom till fikarasten. 11.10 går jag och oftast Carina och köper lunchmat, oftast salladsbuffén. Efter det går vi ut och går en sväng runt parkeringen (hoppar man sällan över nu när det är stegtävling). Lite slösurfning en liten stund, sen beror det på hur mycket det ringer. Kaffe kl 14 och sedan är det något av nedräkning tills det är hemgång. Slutar jag tidigt är ofta en kille som är på vagnen när jag åker till jobbet på mellantiden där.

Som jag undrat vilka dessa rutiner skulle bli. Nu vet jag. Och nu blev det dramatik här på jobbet, intranätet gick just ner. Måste jobba lite.

Imorgon är det min första EFIT-dag förresten, spännande :)

Kvällens projekt

Här är vad jag pysslar med ikväll, till sällskap av Kristallen. Ett perfekt program för patentstickning, det passar väldigt bra att mumla en rät, en dubbel, en avig, en dubbel medan Josefine Sundström och Martin Timell delar ut pris för bästa kvinnliga tv-profil. Inga större överraskningar än så länge. Bästa barnprogram blev Livet enligt Rosa (någon som sett?) istället för REA (många som sett!) och Parlamentet vann visst bästa humorprogram. What a shocker...

Kan tyvärr inte avslöja vad stickningen ska bli, det kan förstöra en överraskning. Bäst att ta det osäkra före det osäkra...

Oumbärligt

Jo förresten, har man inte alltid velat ha en sån här i väskan om man har lugg som jag alltså?

Slappesöndag

Har slappat hela dagen och frossat på grillade revben och potatissallad. Jätteskönt, men man får ungefär lika mycket intryck som om man stirrar in i en betongvägg. Inget vettigt att säga idag alltså förutom att min stegmätare landade på 20723 steg igår, nytt rekord :) Känns ju inte helt hopplöst med stegtävlingen på jobbet faktiskt, speciellt inte nu när mitt lag leder efter första veckan, tjoho. Fast att hålla på i två månader är vääääldigt länge...

Hemma igen

Det blev Skatås istället för Delsjön, precis som jag alltid gör gick jag av på fel hållplats och insåg försent att jag gjort det igen. Men det går bra där med. Bildbevis finns på min alldelens nya skruttiga bildblogg som kommer finnas ett tag. Får se vad som händer med den i fortsättningen.

Roligt när man (jag) promenerar där ute, varje gång (alltså typ en gång om året) tänker man (jag) att det inte är så himla jobbigt att ta sej dit och det borde man (jag) göra oftare. Gör man (jag) det då? Näe. Så nu nöjer jag mej alltså med att konstatera att en halvmil är en lagom promenad och att det är vackert därute. Och att jag borde göra det oftare.

Dagens agenda

Dagens agenda består av frukost på stan och promenad i Delsjön samt ältande av elände.

Återkommer ikväll eller imorgon.

Bilden är copyrightad av Travel Adventures

Sjukt mycket fika!

Idag tog jag lite sovmorgon och när jag kom till jobbet var det fredagsfrallor. Otroligt lyxigt, varje fredag får vi frallor och ost och marmelad. Samtidigt kom Anna in och hade bakat en hel plåt äppelkaka. Det var jättegott.

På lunchen var jag ståndaktig och köpte en Geishapralin, inte två. Då trodde jag liksom att det var färdig med sockerfrossa för den här fredagen, men på sista rasten var det som jag hamnat i Eldoradot för oss som älskar överraskningar som går att äta (precis som dom där äggen, men ät inte överraskningen!) Någon ber mej öppna skåpet över kylskåpet och jag skojar inte - hela översta hyllan, från botten och upp till skåptaket är fylld av Ballerinapaket! Det var säkert tjugofem stycken! Det visar sej att någons svärmor jobbar på Göteborgs Kex och har fått köpa dom för 50 öre styck för att det blivit en liten gul rand på förpackningen. Herre gud, vågar inte ens tänka på hur många jag hade köpt och ätit.

Bäst man sitter där och mumsar kex så kommer en representant för företaget som har hand om vår nätförbindelse in. Som muta för nätavbrottet tidigare idag har han med sej... två kartonger glass från Triumf! Mamma Mia... det liksom som julafton. Tyvärr känns det som att det blir svårt att toppa en sån fredag med en måndag som kommer efter helgen.

Veckans fredagsfyra

Veckans fredagsfyra är om ett för mej inte speciellt aktuellt ämne.

1. Hur ofta brukar du plocka svamp?
Kanske vart tredje år eller så. Sist jag gjorde det var men min brorson Ludvig som var i den åldern när man precis lärt sej gå och mitt skämt om att det bor troll i skogen ledde till att jag fick en livrädd Ludvig att bära hela vägen.

2. Vilket är det bästa sättet du vet att tillaga nyplockad svamp på?
Smörstekta på mormors hembakta bröd på landet.

3. Plockar du all svamp du hittar och sorterar sedan, eller väljer du ut några få som du är säker på att de är ätliga?
Kantareller, uteslutande. Om inte mamma är med och pekar.

4. Har du någon gång gått vilse när du har letat efter svamp?
Faktiskt inte, fast jag har å andra sidan aldrig gått särskilt långt bort. Man har ju blivit klok av tidigare erfarenheter som beror på dåååligt lokalsinne...

Nätavbrott

Idag låg vårt nät nere här på jobbet vilket gör att det inte går att göra så mycket mer än att typ sortera sina papper. Så det gjorde jag, och sen blev det ganska mysigt här, lite som när det är strömavbrott och alla plötsligt börjar prata om roliga saker. Sedan gick nätet upp och alla gick på lunch.

Urk

Idag mår jag inget vidare, troligen beroende på sömnbrist som jag försökt kompensera med för mycket frukt och kaffe. Skulle ge energi tänkte jag, men det funkar dåligt... Tänker åka hem lite tidigare och att blogga något käckt finns just nu inte på kartan.

Hörs imorgon

Tråktant

Här kommer en fortsättning på gårdagens rafflande bloggande om jobbtillfälle;

Ringde damen som ringt mej efter lunch och tackade artigt nej. Hon var väldigt vänlig ända fram till dess. När hon förstod att jag inte var intresserad ville hon helst lägga på luren direkt men jag hann pressa fram att jag hade en vän som jag är säker på skulle passa. Hennes signaler var tydliga; I N T E I N T R E S S E R A D - jag är stressad och du är jobbig. Tydligen gällde inte jobbet samma som låg ute på AMS hemsida utan detta var något annat. Ville min vän söka jobbet så får han allt skicka in en CV och ett personligt brev inom en timme. Det ska väl inte vara omöjligt sa jag och frågade samtidigt om hon tyckte att jag skulle tipsa min vän om att söka det andra jobbet. Trodde hon skulle få dåndimpen. Antar att jag får skylla mej själv som... jösses... försöker hjälpa både min vän och dom att lösa situationen. Det andra jobbet var ingen idé att han sökte, han vet ju inget om bilar(Det handlade om handböcker för verkstäder)! Som om jag vet det...

Jobbmyller?

Vad är det frågan om i min tidigare så jobbfattiga värld? Precis samtidigt som jag i godan ro satt och lunchade och diskuterade min kommande anställning ringde tydligen min mobil men det såg jag inte förrän jag skulle gå hem. Den som ringde lämnade ett meddelande och var från ett företag som låter som äpplepaj om man säger det snabbt. Tydligen har jag sökt ett jobb som teknikinformatör för ett halvår sedan och de ska nu utöka och vill att jag ringer dom. Det ringde en klocka (men den ringde svagt) så jag fick ringa mitt personliga USB-minne T (väldigt bra, när hon är här proppar jag henne full av info, sen finns hon alltid tillgänglig när jag själv glömt) som var helt säker på att jag i alla fall inte har varit där på intervju.

Däremot hade hon tänkt hinta om jobbet till A, hennes hussambo så plötsligt står jag där och ska såklart tipsa dom om en annan utmärkt kandidat till jobbet och vem vet, kanske man gör årets goda gärning? Om det verkar vara ett roligt jobb alltså. Och det är schysst betalt. Och alla andra förbehåll man kan ha i ett sånt här läge. Men roligt, det är det. Och smickrad, det blev jag, trots att det aldrig varit tydligare att man är ett andrahandsval.

Fast anställd

Om en stund kommer min chef från bemanningsföretaget hit för att bjuda på lunch och för att jag ska skriva på det nya avtalet. Från och med torsdag har jag en fast anställning. Yey! Fast jag är av någon märklig anledning lite nervös över själva besöket. Det känns som jag får finbesök och inte får ha armbågarna på bordet och måste sitta med benen i kors. Men äsch, det ordnar sej.

Måndagsfemma

I fredags var det en fyra, här kommer en femma;

1. Beskriv rummet du sitter i med ett adjektiv.

Grått, tyvärr...

2. Beskriv din sinnesstamning med tva adjektiv.

Godissugen, utvilad

3. Forklara varfor din favorithobby ar din favorit med tre adjektiv.

Kreativt, resultatframbringande, koncentrationskrävande

4. Beskriv din huvudsakliga sysselsattning med fyra adjektiv.

Socialt, varierande, trevligt, flexibelt

5. Beskriv hur du vill att din livsituation ska vara med fem adjektiv,

Harmoniskt, roligt, spännande, matfyllt, lyckligt

Dissad!

Och mitt på blanka söndagseftermiddagen! Var på väg att fika på goda-mack-caféet Le Pain Francais på Västra Hamngatan och utanför Stadsbiblioteket på en parkbänk sitter exsvärmodern. Huga! Av nån dum reflex vinkar jag och redan när handen är på väg upp undrar jag varför man är så automattrevlig. Och här kommer dissningen; en man går precis emellan oss så ögonkontakten bryts en halv sekund. DÅ TITTAR HON BORT! Och vinkar alltså inte tillbaka! Stegade med rak rygg och stolta steg förbi henne, men uuusch vad förödmjukad jag kände mej!

Men varför är man så där reflextrevlig? Ett välbekant ansikte - hälsa käckt och glatt. Bara jag som gör så?

Lyrisk över mat igen

Igår åt jag en fisksoppa som var väääldigt god så den måste jag naturligtvis dela med mej av till min otroligt vidsträckta läsarkrets! Tog kanske 20 minuter efter att man skurit och hackat och strimlat och blev huuur gott som helst. Jag lade i lite räkor och hade en bit lax och en bit havskatt också så blev det ännu godare. Haha, låter som jag är värsta superkocken :)

Faktum är att i verkligheten ser soppan ääännu godare ut än på bilden, vet inte om det beror på att jag hade verkligen knallröda tomater i som färgade av sej eller vad det kan ha varit. Men det är iaf jäkligt kul att laga mat när det blir waaay över förväntningarna och dessutom ett gäng matlådor till jobbet i veckan.

Simultanförmåga

Ojoj, nu är simultanförmågan på topp. På samma gång som jag kollar på en dokumentär om Stanley Kubrick har jag stickat på en tröja jag börjat på, tvättat, städat, ätit lunch, funderat över hur jag ska få ordning i bokhyllan på ett fashionable och otroligt smart sätt samt slängt en massa jox. Imponerad själv faktiskt.

Fredagsfyran

Dags för fredagsfyran igen!

Tema: “Martin Timell-syndromet”

1. Bygger och fixar du mer hemma sedan gör-det-själv-programmen blivit så populära?
Kanske? Fast det känns som om gör-det-själv-programmen kom ungefär samtidigt som jag flyttade hemifrån så vem vet hur det hade sett ut hemma utan Timell i rutan?

2. Vilket är ditt bästa gör-det-själv-tips?
Om det känns för tråååkigt hemma kan man ju alltid byta gardiner eller överkast så blir det alldeles fantastiskt stor skillnad. Om man inte är Martha Stewart, då kanske man kan måla någon tjusig bild på väggen eller nåt. Men jag är ju inte Martha så...

3. Vilket är den fulaste grejen man kan ha i ett hem?
Spegelvägg känns som en bra kandidat. En sån där med svarta ploppar och en glashylla med gröna växter framför. Troligen en skada sen åttiotalet, vill bara inte se det mer sen den överdosen...

4. Vilken är den snyggaste?
Såg en tjusig tv-trana (något jag aldrig hört talas om tidigare) på Annas blog feat. Mel E och det får bli dagens snyggaste i alla fall :)

Paul Auster och jag

Förresten, jag läste ut Paul Austers New York-trilogin igår. Ångrar att jag inte läste den mer intensivt eftersom den knöts ihop på ett tjusigt sätt på slutet, men jag hade faktiskt glömt bort den under en lång period. Men den var kul att ha läst och kul att läsa, sista delen eller novellen eller vad man ska kalla det var en aha-upplevelse och det är ju alltid trevligt. Självklart hade jag ju kanske lite för höga förväntningar men så är det ju alltid när man läser en uppskriven bok, som fortsatt vara uppskriven typ alltid.

Återkommer med rapport när jag läst klart Patient 67, som tydligen var en bästsäljare i vintras. Det gick mej helt förbi men så fick jag den i julklapp och då såg jag den plötsligt överallt.

Poker är överskattat

Blev svårt biten av pokerhypen för några månader sedan och reggade mej på Betsson och skulle hitta det perfekta extraknäcket tänkte jag mej. Man måste ju sikta mot stjärnorna för att nå trädtopparna liksom. Började spela och det var ju så roligt! Egentligen började väl det hela med en pokerkväll med mina gamla Postenvänner där jag hade oförskämd nybörjartur, men riktigt biten blev jag först efter att jag börjat på egen hand.

Nu har jag tröttnat. Som så ofta när man hittar nåt som man blir biten av så går det över. När jag läst in mej (väldigt) lite på ämnet insåg jag att det bästa sättet att vinna stålars är att bara spela när man har bra kort. Hur ofta händer det liksom? Dessutom ska man helst lära sej en massa statistik om hur stor sannolikhet det är att man får t ex en stege om man har en tia och en dam på hand. Det gör man ju. Helst inte. Så för mej blir det mest att jag sitter och glor medans aaalla andra låtsasgubbarna runt bordet spelar och spelar. Borde kanske vara modigare, det är ju faktiskt bara låtsaspengar jag spelar om men ändå. Plötsligt blev hon ekonomisk. Och uttråkad. Lämnar nog korthajsvärlden nu och går tillbaka till... var jag nu kom från.