01 september 2005
Poker är överskattat
Blev svårt biten av pokerhypen för några månader sedan och reggade mej på Betsson och skulle hitta det perfekta extraknäcket tänkte jag mej. Man måste ju sikta mot stjärnorna för att nå trädtopparna liksom. Började spela och det var ju så roligt! Egentligen började väl det hela med en pokerkväll med mina gamla Postenvänner där jag hade oförskämd nybörjartur, men riktigt biten blev jag först efter att jag börjat på egen hand.
Nu har jag tröttnat. Som så ofta när man hittar nåt som man blir biten av så går det över. När jag läst in mej (väldigt) lite på ämnet insåg jag att det bästa sättet att vinna stålars är att bara spela när man har bra kort. Hur ofta händer det liksom? Dessutom ska man helst lära sej en massa statistik om hur stor sannolikhet det är att man får t ex en stege om man har en tia och en dam på hand. Det gör man ju. Helst inte. Så för mej blir det mest att jag sitter och glor medans aaalla andra låtsasgubbarna runt bordet spelar och spelar. Borde kanske vara modigare, det är ju faktiskt bara låtsaspengar jag spelar om men ändå. Plötsligt blev hon ekonomisk. Och uttråkad. Lämnar nog korthajsvärlden nu och går tillbaka till... var jag nu kom från.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar