Jag fick frågan om vad som hänt med tätbloggandet, varför jag blivit kanske en aning sporadisk. För att inte säga frånvarande. Jag låter min MSN-konversation med T svara för sej själv (lite är bortsuddat);
[18:44:55] T: Vad gör du då?
[18:46:10] jennypenny: läser bloggar och överväger att flytta mej
till soffan och zappa lite. kreativiteten är på topp.
[18:47:42] T: aha. Jag är på väg ner för att käka nåt som min
make har slängt ihop. Han är en riktig trooper. Sedan blir
det nog lite musikbyrån och äntligen hemma, tror jag. Har
du nåt tv ikväll som verkar bra?
[18:48:31] jennypenny: fasen, det var nåt men jag har glömt det.
kanske ska se nån film som jag lånade av p på jobbet
häromdagen
Jag säger bara W O W. Alltså. W O W. Så social och spännande man är. Ligger och softar så hårt i soffan nowadays så att navelskåderiet blir svårare och svårare, kanske beroende på att naveln är täckt av en filt och en kudde och möjligen knän uppdragna till magen. Så det så. Inte mycket att berätta om med andra ord. Ska aktivera mej. Det ska jag faktiskt. Har till exempel inte satt på tvn alls ännu utan lyssnar på en bortglömd Nick Cave-skiva. (Jag sa ju det!)
Kan det ha med mörkret att göra?
1 kommentar:
Mysigt!
Jag har till slut också kommit på att man kan göra annat än att sitta vid datorn när man slappar... :-)
Skicka en kommentar